Var kommer svensk el ifrån? Räknat i TWh för 2024

På elräkningen står ett tal i kilowattimmar. Det är vad du använde. Frågan var det kom ifrån får sällan ett svar, för svaret är sällan enkelt: el från olika kraftverk blandas i samma nät, och det som kommer ur ditt uttag har ingen etikett.

Men för landet som helhet finns ett exakt svar, ett år i taget. Energimyndigheten publicerar varje år den slutliga statistiken för el och fjärrvärme, framtagen av Statistiska centralbyrån ur en undersökning av i stort sett alla företag som producerar el i Sverige. Den här artikeln går igenom vad den säger för 2024: hur mycket el som producerades, av vad, vart den tog vägen och hur säkra talen är. Inga prognoser, inga scenarier, bara det som hände.

Vad en terawattimme är

Statistiken räknas i terawattimmar, TWh. En terawattimme är en miljard kilowattimmar, alltså en miljard av den enhet som står på din räkning. Sveriges hushåll använde sammanlagt 33,0 TWh el under 2024.² Talet 169,3 TWh, landets hela produktion, är alltså ungefär fem gånger vad alla bostäder tillsammans använde.

Vad en kilowattimme räcker till i vardagen, och varför samma enhet används för både batterier och elräkningar, tar vi upp i ett kommande nyhetsbrev. Här räcker det att hålla i storleksordningen: en TWh är en miljard kWh.

169,3 TWh: så mycket el producerades, och av vad

Under 2024 uppgick Sveriges elproduktion till 169,3 TWh, en ökning med 6,2 TWh från året innan.^{1, 2} Fördelningen mellan kraftslagen såg ut så här.

Vattenkraft gav 64,2 TWh, en minskning med 2 procent. Kärnkraft gav 48,7 TWh, en ökning med 4 procent. Vindkraft gav 40,4 TWh, en ökning med 19 procent. Konventionell värmekraft, alltså kraftverk som eldar bränsle och gör el av värmen, gav 11,8 TWh, en minskning med 13 procent. Solkraft gav 4,1 TWh, en ökning med 34 procent.³

Räknar man ihop de tre största, vatten, kärnkraft och vind, blir det 153,3 TWh, eller 90,5 procent av all el som producerades, räknat som 153,3 delat med 169,3. Solkraften är det kraftslag som växte snabbast i procent, men från en liten bas: 4,1 TWh är 2 procent av produktionen.

Vind passerade vatten i ett mått, men inte i det som räknas på räkningen

Statistiken för 2024 noterar något som inte hänt förut: den installerade effekten i vindkraft var för första gången högre än i vattenkraft. Samtidigt var produktionen från vattenkraften fortsatt betydligt större, 64,2 TWh mot 40,4.^{6, 9}

Hur går det ihop? Genom skillnaden mellan effekt och energi, och den skillnaden är värd att lära sig en gång för alla.

Effekt är hur mycket ett kraftverk kan leverera i ett givet ögonblick. Den mäts i watt, och för stora anläggningar i megawatt eller gigawatt. Installerad effekt är summan av vad alla kraftverk av ett slag kan ge samtidigt, om alla går för fullt.

Energi är hur mycket som levererades under en period, till exempel ett år. Den mäts i wattimmar, och det är den som står på räkningen. Energi är effekt gånger tid.

Ett vindkraftverk levererar bara när det blåser, och sällan för fullt.⁹ Ett vattenkraftverk med magasin kan köras när elen behövs. Två kraftslag med samma installerade effekt kan därför ge mycket olika mängd energi över ett år, och 2024 var första året då Sverige hade mer vindeffekt än vatteneffekt men fortfarande fick mycket mer energi ur vattnet. Den som läser en rubrik om att "vinden gått om vattnet" behöver alltså fråga: i vilket mått?

Ett räkneexempel på effekt och energi

Ta ett kraftverk med effekten en megawatt, alltså en miljon watt. Om det går för fullt varje timme under ett normalår levererar det en megawatt gånger 8 760 timmar, det vill säga 8 760 megawattimmar, eller 8,76 gigawattimmar. Det är det mesta ett kraftverk med den effekten kan ge på ett år.

Inget kraftverk når dit. Vattenkraftverk står stilla vid underhåll och när magasinen ska sparas. Kärnkraftverk stannar för bränslebyte. Vindkraftverk står stilla när det är vindstilla och går på halvfart när det blåser lagom. Solceller ger ingenting på natten. Andelen av det teoretiska maximum som ett kraftverk levererar i praktiken skiljer sig därför mycket mellan kraftslagen, och det är hela förklaringen till att vind kan ha mer installerad effekt än vatten och ändå ge mindre energi.

När du läser om ny elproduktion är den viktigaste frågan därför alltid vilket mått som anges. Effekt i megawatt säger vad som byggts. Energi i gigawattimmar eller terawattimmar säger vad som levererats. Statistiken i den här artikeln handlar om det senare, för det är det som räkningen och nätet handlar om.

Vart elen tog vägen

Elförbrukningen i Sverige, räknad utan förluster i näten, var 125,3 TWh under 2024, en ökning med 1,2 procent.⁴ Industrin använde 45,3 TWh, en ökning med 0,6 procent. Hushållen, permanenta bostäder och fritidshus tillsammans, använde 33,0 TWh, en ökning med 1,8 procent.²

Skillnaden mellan produktionen och förbrukningen räknad utan nätförluster fördelades på nettoexport och nätförluster. Flödet av el från Sverige till andra länder var 39,1 TWh, 3,3 TWh mer än året innan. Flödet in till Sverige var 5,7 TWh, en minskning med 1,6 TWh.² Netto lämnade alltså 33,4 TWh landet, räknat som 39,1 minus 5,7.

Produktionen, 169,3 TWh, är större än förbrukningen av två skäl: nettoflödet ut ur landet, och förlusterna på vägen från kraftverk till uttag, som inte ingår i förbrukningstalet. Att jämföra produktion och förbrukning rakt av, utan att räkna med de två posterna, ger fel bild av hur mycket el som "blev över".

Bränslet bakom elen

Vatten, vind och sol är inga bränslen; de driver kraftverken direkt. Kärnkraft frigör värme genom kärnklyvning, och konventionell värmekraft genom att förbränna bränsle, och statistiken räknar även det.

Kärnbränsle var det dominerande bränslet med 143,9 TWh, en ökning med 8,3 TWh.⁵ Talet är större än kärnkraftens elproduktion, 48,7 TWh, och det är ingen motsägelse. Av energin i kärnbränslet blir ungefär en tredjedel el, räknat som 48,7 delat med 143,9. Resten blir värme. I kärnkraftverken kyls den bort. I kraftvärmeverken tas en del av den till vara som fjärrvärme. Gemensamt för alla kraftverk som gör el av värme är att bara en del av bränslets energi blir el, och det är skälet till att bränslemängden alltid är större än elmängden.

Räknar man bort kärnbränslet stod trädbränslen för 49,5 procent och avfall för 28,7 procent av det bränsle som användes för el och värme. Fossila bränslen, alltså eldningsoljor, naturgas och stenkol, utgjorde 3,4 procent, en ökning med 0,4 procentenheter från året innan.¹ Ökningen låg i eldningsoljorna, medan naturgas och stenkol minskade. Sammanlagt användes bränslen motsvarande 66,4 TWh utöver kärnbränslet, en minskning med 4,6 TWh.

Samma bränslen värmer också hus. Leveransen av fjärrvärme till slutförbrukare var 50,4 TWh under 2024, en minskning med 3,3 procent.¹ Det är därför statistiken heter "el och fjärrvärme": de två hänger ihop i samma pannor.

Två poster till i samma statistik

Den första gäller vart ökningen i elförbrukning tog vägen. Utöver industrin och hushållen ökade förbrukningen också inom informations- och kommunikationsverksamhet, alltså bland annat telekom och it-tjänster.⁴

Den andra gäller fjärrvärmen. Antalet abonnemang ökade under 2024, medan den levererade mängden värme minskade. Den totala värmeproduktionen, inklusive elpannor, värmepumpar och rökgaskondensering, var 53,0 TWh, en minskning med 3,8 procent, och den bränslebaserade produktionen var 41,3 TWh, en minskning med 4,3 procent. Inom bränslemixen minskade trädbränslenas andel med 1,7 procentenheter medan avfallets andel ökade med 1,9 procentenheter. Av de 4,6 TWh som den totala bränsleförbrukningen minskade stod trädbränslena för 3,5 TWh.

Batterierna som räknas för första gången

Statistiken för 2024 innehåller en ny post: effekt och lagringskapacitet hos batterier som är anslutna till elnätet. Det är första gången de redovisas.¹ Myndigheten skriver själv att värdena ännu är osäkra och troligen underrapporterade, och det är skälet till att inget tal för dem står i den här artikeln. En post som myndigheten själv kallar osäker ska inte bli en rubrik.

Myndigheten beskriver nätanslutna batterier som ett snabbt framväxande område, och från och med statistikåret 2024 räknas de i den officiella statistiken. Batterier och lagring är ett eget tema i det här området och får sina egna artiklar.

Hur säkra är talen?

Statistiken är framställd av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Energimyndigheten. Den bygger på en totalundersökning av cirka 600 företag, alltså alla företag i populationen och inte ett urval, med en svarsandel på cirka 93 procent.^{7, 8} Myndigheten bedömer själv statistiken som tillförlitlig.⁷

Det är en ovanligt bra grund. Talen i den här artikeln är inte uppskattningar från en branschorganisation eller scenarier från en internationell rapport. De är summan av vad de företag som producerar el i Sverige rapporterat in om året som gått, med en känd metod och en redovisad svarsandel. Det är också därför artikeln håller sig till utfallsåret 2024 och inte till kommande år: det som hänt går att räkna, det som ska hända går bara att gissa.

Vad allt detta betyder för dig

Nio tiondelar av den el som producerades i Sverige under 2024 kom från tre källor: vatten, kärnkraft och vind. Sol växte snabbast men var två procent. Den som vill förstå svensk el behöver förstå de tre stora.

Skillnaden mellan effekt och energi är den andra punkten. Nästan varje debatt om el blandar ihop dem. Vindkraften har nu mer installerad effekt än vattenkraften, och vattenkraften gav ändå nästan 60 procent mer energi, räknat som 64,2 delat med 40,4. Båda påståendena är sanna samtidigt, och rubriken beror på vilket mått man väljer.

Den tredje är att Sverige under 2024 producerade betydligt mer el än landet använde och skickade nettot, 33,4 TWh, till andra länder. Det talet är nästan lika stort som hela hushållssektorns förbrukning, 33,0 TWh. Vad det betyder för priser och nät är frågor för andra artiklar; här räcker det att veta att det är så räkningen ser ut.

Vad du bör ta med dig

Sverige producerade 169,3 TWh el under 2024, till nio tiondelar från vatten, kärnkraft och vind. Förbrukningen utan förluster var 125,3 TWh, och nettot ut ur landet var 33,4 TWh. Vindkraften passerade vattenkraften i installerad effekt men inte i producerad energi, och skillnaden mellan de två måtten är det viktigaste att ta med sig. Talen kommer från en totalundersökning med 93 procents svarsandel, och de gäller ett år som är räknat och avslutat.

Nästa episod är S4:E2 Batteries & Storage, om hur ett batteri fungerar och varför lagring är svårt.

Utbildning, inte rådgivning.