Vad är vård på distans, och varför är det oftast ett telefonsamtal?

Under 2024 hade regionernas hälso- och sjukvård 23 754 966 kontakter där personalen och patienten inte var i samma rum.² Två tredjedelar av dem var telefonsamtal.² Knappt en tiondel var video.²

Den här artikeln förklarar vad som räknas som vård på distans, vad som inte gör det trots att det sker i en vårdapp, vem som använder den och vad den kostar. Talen kommer ur regionernas egen verksamhetsstatistik, Socialstyrelsens termbank, Vårdanalys, Inspektionen för vård och omsorg och OECD.^{1, 2, 7, 8, 12}

Gränsen går vid rummet

Uttrycket digital vård har ingen fastställd svensk definition.¹ Socialstyrelsens termbank känner inte igen det.¹ Det begrepp som är definierat, och som all svensk statistik och all ersättning vilar på, heter distanskontakt och lyder: vårdkontakt i öppen vård där hälso- och sjukvårdspersonal och patient är rumsligt åtskilda.¹

Termbanken har tre underbegrepp med rekommenderad status, nämligen distanskontakt via telefon, distanskontakt via videolänk och skriftlig distanskontakt.¹ Gränsen dras alltså vid rummet och inte vid tekniken.¹ Är ni i samma rum är det ett besök. Är ni det inte är det en distanskontakt, oavsett om ni talar i telefon eller ser varandra på en skärm.

Ordet telemedicin har en egen post: hälso- och sjukvård som bedrivs på distans med hjälp av informations- och kommunikationsteknik.¹ Världshälsoorganisationen använder en snarlik formulering och lägger till att avståndet ska vara en avgörande faktor.^{15, 16}

Distansen är inte ny

När Nobelpriset i fysiologi eller medicin delades ut 1924 beskrev Nobelkommitténs ordförande vid Karolinska Institutet ett förslag som pristagaren Willem Einthoven hade lagt fram redan 1906.¹⁴ Einthoven ville låta elektrokardiogram registreras med en strängalvanometer i ett fysiologiskt laboratorium, från patienter som låg på ett sjukhus flera kilometer bort. Han kallade det telekardiogram.¹⁴

I samma tal avfärdades detaljen som historisk. Eftersom en strängalvanometer numera fanns på i stort sett varje större sjukhus, sade talaren, var förslaget bara av historiskt intresse.¹⁴ Distansen försvann när apparaten blev billig nog att stå överallt.

Telefonen dominerar

Av 2024 års distanskontakter var 15 559 904 telefonkontakter, 5 370 793 skriftliga kontakter, 2 159 941 videokontakter och 664 328 ospecificerade.² I andelar blir det 65,5, 22,6, 9,1 och 2,8 procent.²

Fördelningen är ojämn också mellan vårdgrenarna. 18 749 808 av kontakterna, alltså 78,9 procent, skedde i primärvården, där den vanligaste formen är ett telefonsamtal till en sjuksköterska.^{2, 3} SKR anger att videokontakter utgör 8 procent inom primärvården och 4 procent av läkarkontakterna i den specialiserade somatiska vården.³

Distanskontakterna ska ställas mot de fysiska besöken för att få proportionerna rätt. Samma statistik redovisar 66 756 054 fysiska besök i öppenvården 2024, varav 60 397 103 var mottagnings- eller hembesök.^{2, 3} Ungefär var fjärde kontakt med öppenvården skedde alltså på distans, och den övervägande delen av dessa på telefon.²

Två räkningar som inte får läggas ihop

Två tal förekommer i debatten och mäter olika saker. Det första är regionernas verksamhetsstatistik för 2024, alltså de 23,8 miljoner distanskontakterna ovan, som omfattar alla tekniker, alla vårdgrenar och både offentliga och privata utförare.²

Det andra är den digitala utomlänsvården, och där går fakturan i flera led. Privata digitala vårdgivare arbetar på affärsavtal med tio vårdcentraler i Region Sörmland.⁴ Vårdcentralen ersätter vårdgivaren, fakturerar Region Sörmland och behåller en andel som mellanhand, varefter regionen fakturerar patientens hemregion enligt riksavtalet.⁴ Den vägen gick 2,7 miljoner digitala vårdkontakter under 2025, för en miljard kronor, och omkring en miljon personer använde tjänsterna.⁴ SKR anger att den delen motsvarar cirka 14 procent av regionernas totala antal digitala vårdkontakter, räknat på 2024.⁴

Talen 23,8 miljoner och 2,7 miljoner avser olika år och samlas in på olika sätt. De ska aldrig adderas.^{2, 4}

Vad som görs på distans i praktiken

Formerna som växer, och vad patienterna söker för

Utöver samtalet finns två former som växer utan att synas i kontaktstatistiken på samma sätt. Den ena är egenmonitorering, där patienten själv mäter värden hemma och delar dem med vården. Socialstyrelsens kartläggning från 2023, som 18 av 21 regioner besvarade, visar att egenmonitorering används i samtliga regioner och att det är vanligast vid diabetes, astma och hjärtsvikt.¹¹ Den andra är digitala behandlingsprogram, där fyra av fem regioner uppger att de använder appar för träning, behandling och stöd för egenvård.¹¹

Vad patienterna söker för har också förändrats. I den digitala utomlänsvården var psykiska sjukdomar det vanligaste diagnoskapitlet 2025 med 20,8 procent av kontakterna, följt av endokrina sjukdomar och nutritionsrubbningar med 14,7 procent, som året innan låg på 5,0 procent.⁴ Hudsjukdomar stod för 11,3 procent.⁴ Muskuloskeletala sjukdomar, som var det största kapitlet 2021 med 29,8 procent, hade fallit till 2,2 procent 2025.⁴

Vem du möter, och hur snabbt det växte

Vem du möter skiljer sig också mellan de två räkningarna. I riket tas 35 procent av distanskontakterna av läkare och 53 procent av sjuksköterskor.^{4, 2} I den digitala utomlänsvården är förhållandet nästan omvänt, med 61 procent läkare och 17 procent sjuksköterskor.⁴

Den digitala utomlänsvården växte snabbt och planade sedan ut. Antalet digitala utomlänsbesök var 20 149 år 2016, 217 184 år 2017, 606 377 år 2018, 1 159 377 år 2019 och 2 308 089 år 2020.⁷ Regionernas kostnad för dem steg under samma period från 37 till 907 miljoner kronor, vilket 2020 motsvarade 2 procent av primärvårdens nettokostnader mot 0,5 procent 2018.⁷

Vem som använder den

Vård på distans säljs på tillgänglighet för den som har långt till vårdcentralen. Statistiken pekar åt motsatt håll. I den digitala utomlänsvården stod kvinnor för 68 procent av vårdkontakterna 2025, och flest kontakter fanns i åldern 20 till 34 år.⁴ Bland kvinnor i åldern 20 till 29 år hade nästan 30 procent använt tjänsterna någon gång under året.⁴

Geografin är tydligare än så. De tio kommuner som hade flest patienter per invånare 2025 ligger samtliga i Stockholms län.⁴ I Sundbyberg använde 21,4 procent av invånarna digital utomlänsvård under året. I Övertorneå var talet 2,3 procent.⁴

Vårdanalys kom till samma slutsats när myndigheten granskade fem regioner för 2018.⁷ Digitala besök användes främst av storstadsbor, högutbildade, höginkomsttagare, kvinnor, barn och yngre vuxna, och av personer utan kronisk diagnos.⁷ De fysiska läkarbesöken visade i princip det omvända.⁷ Skillnaderna fanns kvar efter justering för behovsrelaterade faktorer.⁷

Det finns också en tröskel åt andra hållet. Enligt Internetstiftelsens undersökning för 2025 har 23 procent av internetanvändarna från 18 år avstått från att boka en läkartid för att vårdens e-tjänster var för svåra att använda.¹⁰ Bland personer med funktionsnedsättning var talet 31 procent och bland utrikes födda 32 procent.¹⁷ Tre procent av befolkningen från 16 år använder inte internet alls, och bland personer från 76 år är den andelen 19 procent.¹⁰

Vad det kostar, och vem som bestämmer priset

Vad hemregionen betalar

När du söker digital vård hos en utförare i en annan region betalar din hemregion ett fast belopp.^{4, 5} Beloppet är en rekommendation från Sveriges Kommuner och Regioner, inte ett lagstadgat pris, och det har sänkts i tre steg.⁵ Enligt organisationens egen rekommendation, bilaga till styrelsebeslutet den 30 januari 2026, låg beloppet för en digital läkarkontakt på 650 kronor i maj 2017, 500 kronor i juni 2019 och 435 kronor därefter.⁵ För psykolog, kurator eller psykoterapeut är motsvarande belopp 600, 425 och 405 kronor, och för annan legitimerad sjukvårdspersonal 300, 275 och 235 kronor.⁵ Patientavgiften ingår i beloppen.⁵

Den fakturerade kostnaden för digital utomlänsvård var 801 miljoner kronor 2021, 621 miljoner 2022, 873 miljoner 2023, 1 032 miljoner 2024 och 1 069 miljoner 2025, i löpande priser.⁴ Räknat per invånare 2025 betalade Stockholm 161 kronor och Sörmland 51 kronor.⁴

Vad som inte ger ersättning, och vad som prövas om

SKR:s styrelse beslutade den 22 april 2026 också om en uttrycklig lista över vad som inte räknas som en ersättningsberättigad digital vårdkontakt.⁶ En kontakt som enbart innebär tidbokning, en hänvisning vidare, information om ett provsvar, ett utskick utan svar, egenvårdsråd av samma slag som 1177 ger, eller en receptförnyelse utan ny dokumenterad medicinsk bedömning, är inte vård i ersättningens mening.⁶ Kontakten räknas först när legitimerad personal gör en medicinsk bedömning och fattar beslut om behandling eller utredning.⁶

Ordningen är under omprövning. Utredningen Behovsstyrd vård fick den 23 oktober 2025 tilläggsuppdraget att föreslå nationella principer för ersättningar och avgifter oavsett om vårdbesöken är fysiska eller digitala.¹³ Slutbetänkandet SOU 2026:38 lämnades den 17 juni 2026.¹³

Sverige i OECD:s jämförelse

OECD räknar konsultationer per person och år.¹² För 2023 hade Sverige 2,4 fysiska läkarkonsultationer och 0,8 distanskonsultationer, alltså 3,2 sammanlagt, vilket ger en distansandel på 25,0 procent.¹⁸ Genomsnittet för de 22 jämförda länderna var 6,38 fysiska och 0,91 distans, alltså 7,28 sammanlagt och en andel på cirka 13 procent.^{18, 19}

Sverige hamnar därmed bland de fem länder där distanskonsultationer utgör över en fjärdedel av alla läkarkonsultationer, tillsammans med Danmark, Estland, Israel och Portugal.¹⁹ En del av placeringen kommer från att nämnaren är låg.¹⁹ Sverige har bland de lägsta antalen fysiska läkarbesök per person i hela jämförelsen.¹⁹ OECD skriver dessutom i en anmärkning att Sverige räknar in textbaserade kontakter och att datauttaget varierar mellan regioner.¹⁹

Det som redan har flyttat

En del av vården på distans har blivit så självklar att ingen längre kallar den så. Under 2025 expedierades över 105 miljoner receptorderrader, samtliga regioner är anslutna till Nationella läkemedelslistan och tjänsten Läkemedelskollen hade drygt 22 miljoner inloggade besök.⁹ Att förnya ett recept utan ny medicinsk bedömning räknas ändå inte som en vårdkontakt i ersättningens mening.⁶ Skillnaden mellan digital infrastruktur och digital vård går just där.

Vad som ska kräva ett fysiskt besök prövas fortfarande. Inspektionen för vård och omsorg granskade 2019 tretton vårdgivare, sju privata och sex regiondrivna, och gick igenom 446 patientjournaler.⁸ Läkemedel hade förskrivits i 122 av dem.⁸ Under 2026 granskar myndigheten hur samtliga 21 regioner kvalitetssäkrar vård där personalen helt eller delvis arbetar på distans.⁸ Uppdraget slutredovisas den 30 november 2026.⁸

Vad talen inte säger

Alla tal i det här ämnet är osäkra på ett känt sätt, och SKR skriver ut det själv.³ Vissa registrerade distanskontakter innehåller ingen kvalificerad vård utan är information och upplysning, och borde därför inte redovisas som vårdkontakter.³ Omvänt förekommer kvalificerade kontakter som inte registreras korrekt och därför saknas i statistiken.³ Regionerna hanterar detta olika, till exempel genom krav på att kontakten ska vara planerad eller avgiftsbelagd.³

Statistiken för 2025 är ännu inte jämförbar. Tre regioner saknas i underlaget, vilket gör att rikstalen för det året ser lägre ut än de är.² Talen ovan avser därför 2024 där inget annat står.

Om en apptjänst är hälso- och sjukvård beror på verksamheten och åtgärderna.^{1, 20} Termbanken drar gränsen vid en vårdkontakt, alltså en kontakt mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal där vård utförs.¹ Kraven för att få ersättning för en digital vårdkontakt är en separat fråga.

Alla episoder i det här området finns på Season 2, Demographics & Social Change.

Utbildning, inte rådgivning.