Vad kostar svensk sjukvård, och vem betalar den?

Den 1 januari 1970 kostade ett läkarbesök i offentlig öppen vård sju kronor.¹³ Hembesök kostade femton.¹³ Sjukvårdshuvudmannen fick samtidigt 31 kronor per besök direkt från sjukförsäkringen, och avgiften täckte även de röntgen- och laboratorieundersökningar patienten remitterades till.¹³

Före den dagen betalade patienten läkaren efter taxa, la ut pengarna själv och sökte ersättning i efterhand.¹³ Departementschefen skrev i propositionen bakom reformen, återgiven i riksdagsutskottets utlåtande, att patienten inte kunde överblicka kostnaden i förväg, eftersom den berodde på omfattningen av de åtgärder som krävdes i varje enskilt fall.¹³ Samma reform slog fast att den som är anställd i sjukvårdande verksamhet inte längre får ta emot ersättning för egen räkning av den patient som undersöks eller behandlas.¹³

Det är den dag svensk sjukvård blir det den är i dag: en offentligt finansierad verksamhet med anställd personal och en avgift som är lika för alla. Den här artikeln räknar hur stor den verksamheten har blivit, vem som betalar den, vilka som arbetar i den och vilka delar som rör sig snabbast.

Vem betalar

Sjukvården i Sverige har tre offentliga huvudmän.¹⁵ Regionerna svarar för sjukhusen, primärvården och den specialiserade vården.¹⁵ Kommunerna svarar för hälso- och sjukvård i särskilt boende och, utom i Stockholms län bortsett från Norrtälje, för hemsjukvården i ordinärt boende.^{6, 15} Staten står för lagstiftning, tillsyn och en mindre del av kostnaderna.^{15, 16}

Räknat i pengar ser fördelningen ut så här för 2024. Regioner och regionägda bolag betalade 413 542 miljoner kronor, kommunerna 193 571 miljoner och staten 11 595 miljoner.^{1, 16} Hushållen betalade 92 230 miljoner ur egen ficka.¹⁶ Frivilliga sjukvårdsförsäkringar, företag och hushållens icke-vinstdrivande organisationer stod tillsammans för 8 000 miljoner.¹⁶

Offentligt finansierat blir därmed 618 708 miljoner kronor av 718 938, alltså 86,1 procent.^{1, 16} Hushållens egen del på 12,8 procent består av patientavgifter, tandvård och den del av läkemedelskostnaden som ligger under högkostnadsskyddet.¹⁶

Vad det kostar

De totala löpande hälso- och sjukvårdsutgifterna var 718 938 miljoner kronor 2024, alltså knappt 719 miljarder.^{1, 17} Det motsvarade 11,2 procent av bruttonationalprodukten, som samma år var 6 391 596 miljoner kronor.¹⁷ Delat med folkmängden den 31 december 2024, 10 587 710 personer, blir det omkring 67 900 kronor per invånare.^{3, 17} Den divisionen är redaktionens egen; SCB publicerar den inte.

Pengarna går till fyra huvudsakliga ändamål. Botande och rehabiliterande sjukvård tog 364 094 miljoner kronor, alltså 50,6 procent, varav sluten vård 142 211 miljoner och öppen vård 201 411 miljoner.¹⁶ Hälso- och sjukvård inom omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning tog 198 651 miljoner, 27,6 procent.¹⁶ Medicinska varor till öppenvårdspatienter tog 87 129 miljoner, 12,1 procent, varav receptförskrivna läkemedel 45 361 miljoner.¹⁶ Förebyggande vård tog 21 348 miljoner, 3,0 procent, och administration 8 662 miljoner.¹⁶

Utgifterna har stigit från 462 559 miljoner kronor 2015 till 718 938 miljoner 2024.^{1, 17} Den serien är i löpande priser, vilket SCB själv skriver ut, så ökningen är inte en real ökning.¹ Det enda reala talet i den här artikeln kommer från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys: regionernas samlade nettokostnader för hälso- och sjukvård ökade med 13,8 procent mellan 2014 och 2024 i 2024 års fasta priser, vilket motsvarar 1,3 procent per invånare och år.¹¹ De två serierna mäter olika saker och ska inte läggas bredvid varandra som om de vore samma.

Vilka som arbetar där

Räknat i näringsgrenar

Under 2024 var 861 388 personer sysselsatta i näringsgrenarna hälso- och sjukvård, vård och omsorg med boende samt öppna sociala insatser.^{2, 18} Av landets 5 260 642 sysselsatta är det 16,4 procent, alltså knappt var sjätte.¹⁸

Enbart hälso- och sjukvård, näringsgren 86, rymde 359 569 personer, 6,8 procent av alla sysselsatta.¹⁸ Som jämförelse hade utbildning 551 053 sysselsatta samma år, byggverksamhet 371 773, offentlig förvaltning och försvar 350 792 och detaljhandel 299 015.¹⁸ Av de sysselsatta i näringsgren 86 var 78,8 procent kvinnor, alltså 283 395 kvinnor mot 76 175 män, och gruppen växte med 6,6 procent mellan 2020 och 2024.¹⁸

Räknat i anställningar och yrken

Räknat som anställda hos huvudmännen hade regionerna 293 320 månadsavlönade i november 2025, motsvarande 254 869 faktiska årsarbetare.⁹ Personalgruppen hälso- och sjukvård var 183 952 anställda.⁹ Där fanns 71 094 sjuksköterskor, 52 842 undersköterskor och skötare, 22 291 specialistkompetenta läkare och 15 882 läkare utan specialistkompetens, 5 865 psykologer och 5 494 barnmorskor.⁹ Kommunerna hade samtidigt 787 102 månadsavlönade anställda, varav 159 888 i vård och omsorg: 101 233 undersköterskor och skötare, 39 534 vårdbiträden och 17 501 sjuksköterskor.⁹

Antalet yrkesverksamma legitimerade har vuxit stadigt.⁴ Läkarna var 40 910 år 2019 och 45 507 i november 2023.⁴ Sjuksköterskorna var 113 148 år 2019 och 116 790 år 2023.⁴ Per 100 000 invånare fanns i riket 431 läkare, 1 107 sjuksköterskor, 134 fysioterapeuter, 99 psykologer, 80 tandläkare, 78 barnmorskor och 35 apotekare den 1 november 2023.^{4, 19}

Undersköterska är skyddad yrkestitel sedan den 1 juli 2023.^{19, 20} Vid utgången av 2024 hade 105 121 personer fått yrkesbevis, samtidigt som Socialstyrelsen fann 175 305 personer med yrkeskoden undersköterska i SCB:s yrkesregister för 2022.¹⁹ Den som hade en tillsvidareanställning när reglerna började gälla får använda titeln till och med den 30 juni 2033 utan bevis.^{19, 20}

Vad vården producerar

Samma vård räknas på flera sätt, och talen skiljer sig därför åt utan att något av dem är fel. Socialstyrelsens patientregister redovisade 1 169 485 vårdtillfällen i den somatiska slutenvården 2024, med sammanlagt 4 557 514 vårddagar, en medelvårdtid på 3,81 dagar och 3,94 diagnoser per vårdtillfälle.⁵ Det urvalet utesluter psykiatrisk och geriatrisk vård samt vård i särskilt boende och vid sjukhem.⁵ SKR:s egen räkning, som tar med psykiatrisk heldygnsvård och sluten primärvård, ger 1 382 704 vårdtillfällen samma år, mot 1 562 739 år 2015.¹⁰

I öppenvården är skillnaden ännu tydligare. Patientregistret redovisar drygt 14 miljoner läkarbesök i specialiserad öppenvård 2024, medan SKR redovisar cirka 16,5 miljoner besök, bland annat därför att SKR räknar fler yrkeskategorier än läkare och saknar en region i underlaget.^{5, 10} För primärvården kan Socialstyrelsen inte presentera någon nationell DRG-statistik, eftersom insamlingen av primärvårdsdata inte är lagreglerad för myndigheten.⁵

Vad man söker för går att läsa i samma register. I den specialiserade somatiska öppenvården var sjukdomar i muskler, skelett och bindväv den största gruppen med 14,5 procent av vårdkontakterna.⁵ I slutenvården var cirkulationsorganens sjukdomar det största organspecifika kapitlet med omkring 14 procent av vårdtillfällena.⁵ De vanligaste enskilda orsakerna till inläggning var förlossning, lunginflammation, hjärtbesvär samt njur- och urinvägsinfektioner.⁵

Vad som rör sig snabbast

Vårdplatserna. Antalet disponibla vårdplatser var 23 209 år 2016 och 19 726 år 2024, en minskning med 15,0 procent.¹⁰ Talen är dagsmedelvärden och därför decimaltal i källan.¹⁰ Fördelningen 2024 var 8 024 platser inom medicin, 5 143 inom kirurgi, 2 559 inom allmän psykiatri, 1 690 inom geriatrisk vård, 1 366 inom rättspsykiatri, 658 inom övrig somatisk vård, 149 inom sluten primärvård och 137 inom barn- och ungdomspsykiatri.¹⁰

Den utvecklingen är obegriplig utan Ädelreformen. Genom proposition 1990/91:14, dagtecknad den 4 oktober 1990, fick kommunerna ett samlat ansvar för långvarig service och vård till äldre och personer med funktionsnedsättning, och sjukhemmen fördes över till kommunerna den 1 januari 1992.¹⁴ Vård som tidigare låg på en vårdplats i regionens räkning ligger sedan dess i kommunens.¹⁴ Av samma skäl går det inte att läsa regionernas 401 729 månadsavlönade anställningar 1990 mot 293 915 år 2025 som en ren minskning.⁹ SKR skriver själv att uppgifterna i den tabellen inte är helt jämförbara över tiden.⁹

Vårdcentralerna rör sig också. År 2016 fanns 1 144 vårdcentraler, varav 486 i privat regi, alltså 42,5 procent.¹⁰ År 2024 fanns 1 245, varav 583 privata, alltså 46,8 procent.¹⁰ Bland yrkesgrupperna växte hälso- och sjukvårdskurator snabbast mellan 2019 och 2023, räknat i förhållande till befolkningen, från 614 till 2 816 yrkesverksamma.⁴ Tandhygienisterna minskade mest, från 4 431 till 4 032.⁴

Sverige mot omvärlden

Sverige lägger ungefär lika mycket på vård som jämförbara länder.^{11, 12} Räknat som andel av BNP 2024 låg USA på 17,2 procent, Tyskland på 12,2, Frankrike på 11,3, Sverige på 11,2, Storbritannien på 11,1, Finland på 10,7, Danmark på 9,6 och Norge på 9,2.¹² Räknat per invånare i köpkraftsjusterade dollar låg Sverige på 7 906, efter USA på 14 823, Tyskland på 9 584, Norge på 9 243 och Nederländerna på 8 696, men före Frankrike på 7 433, Danmark på 7 401 och Storbritannien på 7 008.¹²

Personaltätheten ligger också i mitten.¹¹ Vårdanalys konstaterar att Sveriges läkar- och sjukskötersketäthet är ungefär genomsnittlig bland liknande länder, men att antalet allmänläkare per 1 000 invånare är det lägsta bland dem, 0,6 mot 0,8 i medel.¹¹

Vårdplatserna är den siffra där Sverige sticker ut, och den kräver hela förbehållet. Med 1,87 platser per 1 000 invånare 2024 har Sverige lägst antal i EU.^{11, 12} Nederländerna hade 2,21, Danmark 2,26, Storbritannien 2,44, Finland 2,48, Norge 3,20, Frankrike 5,34 och Tyskland 7,59.¹² Måttet räknar däremot inte platser i boenden för äldre och personer med funktionsnedsättning, och den 31 oktober 2025 hade 85 000 personer från 65 år ett pågående beslut om särskilt boende.^{7, 12} Vårdanalys beskriver det låga talet både som resultatet av en långvarig förflyttning av vården till öppenvård och kommunal hälso- och sjukvård, och delvis som en kapacitetsbrist.¹¹

Får man vård i tid

Vårdgarantin sätter fyra tidsgränser, och Socialstyrelsen redovisar måluppfyllelsen varje månad.^{8, 15} I juli 2026 fick 92 procent kontakt med primärvården samma dag och 93 procent en medicinsk bedömning inom tre dagar.⁸ Ett första besök i den specialiserade vården inom 90 dagar fick 76 procent, och en operation eller åtgärd inom 90 dagar fick 66 procent.⁸ Ingen av gränserna nås fullt ut.⁸ Talen byts andra tisdagen varje månad, och myndigheten varnar själv för att nio regioner byter journalsystem, vilket kan påverka rapportering och datakvalitet.⁸

Den kommunala hälso- och sjukvården är en egen del av bilden. Under 2025 hade närmare 404 000 personer insatser där, och omkring 352 000 fick minst en vårdåtgärd.⁶ Av mottagarna var 83 procent 65 år eller äldre.⁶ Antalet har varit i stort sett oförändrat sedan 2016, då det var drygt 405 000.⁶

Vad talen inte säger

Det senaste året i SKR:s verksamhetsstatistik är inte jämförbart.¹⁰ För 2025 saknas två regioner i underlaget, vilket får både vårdplatser och vårdcentraler att se ut att minska mer än de gör.¹⁰ Talen ovan avser därför 2024.

Anställda och anställningar är olika tal, och årsarbetare är ett tredje.⁹ Regionerna hade 293 320 anställda och 254 869 faktiska årsarbetare i november 2025, och skillnaden är tjänstgöringsgrad och frånvaro, inte personer som saknas.⁹

Och de två räkningarna av vårdtillfällen mäter olika avgränsningar. Skillnaden mellan 1 169 485 och 1 382 704 är inte en förändring över tid utan en skillnad i vad som räknas.^{5, 10} Detsamma gäller de 14 respektive 16,5 miljonerna öppenvårdsbesök.^{5, 10}

Nästa episod är S2:E4 Ageing, om hur många som är gamla samtidigt och hur försörjningsbördan räknas.

Utbildning, inte rådgivning.