Hur rör sig Sverige, räknat i resor och gods?

År 1950 var Sverige ett järnvägsland. Järnvägen utförde 6,6 miljarder personkilometer och personbilen 3,9.^{2, 13} På godssidan var skillnaden större: järnvägen 8,6 miljarder tonkilometer mot vägens 2,7, alltså mer än tre gånger så mycket på räls.^{2, 13}

År 1953 passerade personbilen ensam hela bantrafiken, med 7,5 mot 7,2 miljarder personkilometer.^{2, 13} Tre år tidigare hade bantrafiken varit nästan dubbelt så stor.¹³ På godssidan dröjde det till 1970, då vägen passerade järnvägen med 17,5 mot 17,3 miljarder tonkilometer efter tre år då de i praktiken låg jämsides.^{2, 13}

Mellan 1950 och 1970 växte personbilens transportarbete med faktorn 13,5, från 3,9 till 52,7 miljarder personkilometer, medan järnvägens sjönk från 6,6 till 4,6.¹³ Systemet har alltså redan vänts upp och ned en gång. Den här artikeln räknar hur det ser ut nu, och varför svaret beror på vilken enhet man räknar i.

Bågen sluts i dagens tal. År 1950 utförde järnvägen 3,2 gånger mer godstransportarbete än vägen.¹³ År 2025 utför vägen 2,6 gånger mer än järnvägen.^{2, 11} Förhållandet har alltså vänt och sedan förstärkts, och det tog ungefär två generationer.

Systemets storlek

Persontransportarbetet i Sverige var omkring 141 000 miljoner personkilometer 2025, vilket motsvarar 13 271 kilometer per invånare.^{11, 12, 27} Personbilstrafiken ensam utförde 94 914 miljoner personkilometer, alltså 67,4 procent av allt.¹¹ Bussarna stod för 9 727 miljoner, cykeln för 2 816 och gången för 2 061.¹¹

Bantrafiken utförde 16 209 miljoner personkilometer, varav järnvägen 13 897, tunnelbanan 1 707 och spårvägen 605.¹¹ Luftfarten låg på 10 658 miljoner, vilket är 18 procent lägre än 2019, och sjöfarten på 1 490 miljoner, 22 procent under 2019 års nivå.^{11, 12}

Godstransportarbetet var omkring 98 800 miljoner tonkilometer, alltså 9 321 tonkilometer per invånare.^{11, 12, 27} Lastbilstrafiken utförde 51 958 miljoner, sjöfarten 26 533 och järnvägen 20 324.¹¹ Flyget utförde 35 miljoner tonkilometer, alltså mindre än en tjugondels procent, samtidigt som 142 000 ton gods fraktades till och från svenska flygplatser.^{11, 21}

Två sätt att räkna en resa

Andelen resor och andelen färdlängd

Trafikanalys resvaneundersökning redovisar både antalet huvudresor och deras färdlängd.¹ En huvudresa kan bestå av flera delresor.^{1, 14} Huvudsakligt färdsätt är det som används på den längsta sträckan.¹

År 2025 stod gång för 14,7 procent av huvudresorna och cykel för 12,5 procent.¹ Övriga färdsätt, som bland annat omfattar flyg, taxi, färdtjänst och sjöfart, stod för 2,3 procent.¹

Räknat i färdlängd stod gång för 1,1 procent, cykel för 2,4 procent och övriga färdsätt för 5,1 procent.¹ Andelarna är beräknade från undersökningens totaler för befolkningen 6 till 84 år.¹

Så långa är resorna i genomsnitt

En huvudresa till fots var i genomsnitt 2,1 kilometer.¹ För övriga färdsätt var genomsnittet 63 kilometer.¹ Antalet resor och deras längd besvarar olika frågor om resandet.

Enligt undersökningens punktskattningar gjordes 3,8 miljarder huvudresor i Sverige under 2025, en minskning med 1,9 procent mot året innan.^{1, 14} Huvudresorna till fots ökade med 12 procent till 560 miljoner, bilresorna minskade med 5 procent till 1 946 miljoner, och de kollektiva huvudresorna låg på 707 miljoner.^{1, 14} Trafikanalys anger att förändringarna ligger inom felmarginalen.¹⁴ En person i åldern 6 till 84 år gjorde i genomsnitt 1,08 huvudresor och färdades 32 kilometer per dag.¹

Tre räkningar, samma vinnare

Samma sak gäller när trafikslagen ställs mot varandra. Vägtrafiken utför 79,9 procent av persontransportarbetet, 52,6 procent av godstransportarbetet och står för 71,6 procent av transportsektorns energianvändning.^{11, 12, 22} Bantrafiken utför 11,5 procent av personkilometrarna och 20,6 procent av tonkilometrarna, men använder 2,6 procent av energin.^{11, 22}

Bantrafiken är den tydligaste illustrationen. Fyra sätt att räkna samma trafikslag ger fyra helt olika tal: 11,5 procent av personkilometrarna, 20,6 procent av tonkilometrarna, 2,6 procent av energin och 0,2 procent av de inrikes transporternas växthusgasutsläpp.^{11, 22, 24} Inget av talen är fel.

På godssidan finns dessutom en aktör som knappt syns i persontrafiken. Sjöfarten utför 26,8 procent av godstransportarbetet och är därmed näst störst, men bara 1,1 procent av persontransportarbetet.^{11, 12}

Inrikes och utrikes gods ser också olika ut. Av de 62 500 miljoner tonkilometer som utfördes inrikes stod lastbilen för 68 procent, järnvägen för 20 och sjöfarten för 12.¹¹ Av de 34 900 miljoner utrikes, räknat utan vägtrafikens transit genom landet, stod sjöfarten för 55 procent och lastbilen för 23.¹¹

Kollektivtrafikens två svar

Varför de två talen skiljer sig

Frågan hur många kollektivresor som gjordes i Sverige 2025 har två riktiga svar, och de skiljer sig med ungefär en faktor två.^{1, 16}

Resvaneundersökningen redovisar 707 miljoner resor med kollektiva färdsätt.¹ Statistiken över regional linjetrafik redovisar 1 499,9 miljoner påstigningar i den subventionerade trafiken.^{3, 16} Båda talen kommer från samma myndighet och samma år.

Skillnaden är ingen felräkning. En huvudresa kan innehålla flera påstigningar, och de två produkterna mäter olika saker: den ena befolkningens resande i åldern 6 till 84 år, den andra trafikhuvudmännens redovisade trafik.^{1, 15} En resa och en påstigning är inte samma sak.

Sverige i ett större sammanhang

Satt i ett större sammanhang är den svenska transportsektorn liten. Världens transporter använde 124,5 exajoule energi 2024, alltså omkring 34 600 terawattimmar, varav 90,1 procent olja.^{8, 29} Sverige svarade för 0,31 procent av det.^{8, 22, 29}

Jämfört med andra europeiska länder reser svenskarna ungefär som genomsnittet. Eurostat anger för 2024 att tåget stod för 9,4 procent av persontransportarbetet i Sverige mot 7,5 procent i EU, bilen 67,3 mot 69,2 procent och flyget 15,2 mot 15,8 procent.^{7, 26}

Fordonen och körsträckorna

Vid årsskiftet 2025 och 2026 fanns 5 039 000 personbilar, 628 000 lätta lastbilar, 86 000 tunga lastbilar och 15 000 bussar i trafik i Sverige.^{4, 19} Nio procent av personbilarna i trafik drivs med enbart el, och genomsnittsåldern på en personbil är 12,1 år.¹⁸

Trafikarbetet på svenska vägar var 85 160 miljoner fordonskilometer 2025, mot 64 310 miljoner 1990, alltså en ökning med 32,4 procent på 35 år.²⁰ Personbilarna stod för 80,8 procent av det, och lastbilar över 26 ton för 4,8 procent.²⁰

En svenskregistrerad personbil kördes i genomsnitt 1 243 mil under 2025.^{4, 17} Skillnaden mellan drivmedlen är stor: en laddhybrid kördes 1 724 mil, en elbil 1 671, en dieselbil 1 462 och en bensinbil 941.¹⁷ En taxibil kördes 6 176 mil.¹⁷

Det tomma sätet

Den subventionerade regionala linjetrafiken erbjöd 106 384,5 miljoner platskilometer under 2025.^{3, 16} Resenärerna använde 15 450,9 miljoner av dem, alltså 14,5 procent.¹⁶ Räknat bara mot sittplatskilometrarna blir andelen 24,5 procent.¹⁶

Talet är strukturellt och inte ett omdöme. Kollektivtrafik dimensioneras efter högtrafiken och måste därför gå med lediga platser under större delen av dygnet, på samma sätt som en väg byggs för maxflödet och står halvtom på natten.

Kollektivtrafiken är dessutom ojämnt fördelad över landet. Antalet påstigningar motsvarade 141 per invånare i riket 2025, men 296 i Stockholms län och 16 på Gotland.¹⁵ Stockholms län svarade ensamt för 49,9 procent av landets påstigningar.^{15, 16}

Flyget räknas i passagerare snarare än i resor. Under 2025 reste knappt 31 miljoner passagerare till och från svenska flygplatser, varav 4 miljoner inrikes och 27 miljoner utrikes.²¹ Det internationella tågresandet ökade samtidigt för tredje året i rad, till 780 miljoner personkilometer.¹¹

Energin och utsläppen

Transportsektorns energianvändning var 106,92 terawattimmar 2024, varav 82,30 inrikes och 24,62 utrikes.^{5, 22} Fördelat på trafikslag använde vägtrafiken 76,60 terawattimmar, sjöfarten 19,79, luftfarten 7,71 och bantrafiken 2,81.²²

Skillnaden i energibärare är den skarpaste i hela systemet. Bantrafiken fick 95,1 procent av sin energi från el under 2024, medan vägtrafiken fick 2,6 procent.²² I absoluta tal använde bantrafiken 2,68 terawattimmar el och vägtrafiken 2,00, trots att vägtrafiken använder tjugosju gånger mer energi totalt.²²

Elanvändningen inom vägtransporter växer snabbt från en låg nivå. Den var 50,4 gigawattimmar 2016, 313,5 gigawattimmar 2020 och 1 999,4 gigawattimmar 2024, varav personbilarna stod för 1 754,9.²³ Naturvårdsverket anger att 10 procent av trafikarbetet utfördes med elfordon 2025, mot 8 procent 2024.^{6, 25}

Utsläppen följer energin, inte transportarbetet. Inrikes transporter släppte ut 16 848 kiloton koldioxidekvivalenter 2024.^{6, 24} Vägtrafiken svarade för 15 884 kiloton, alltså 94,3 procent, och järnvägen för 36 kiloton, alltså 0,2 procent, trots att järnvägen utför en femtedel av godstransportarbetet.^{11, 24}

Vad talen inte säger

Den viktigaste begränsningen gäller historien. Serien över transportarbete 1950 till 2002 och serien från 2000 och framåt är beräknade med olika modeller, och Trafikanalys skriver uttryckligen att de inte är jämförbara.² Talen från 1950-talet i den här artikeln får därför läsas som en beskrivning av den tidens system, inte subtraheras från dagens.

Räknat per invånare gick persontransportarbetet från omkring 2 600 kilometer per år 1950 till omkring 8 900 kilometer 1970 och 13 271 kilometer 2025.^{11, 13, 27, 28} De två första talen kommer ur den gamla serien och det sista ur den nya.^{2, 13}

Energisidan innehåller ett tal som rör sig snabbt: mängden biodrivmedel i transportsektorn föll från 19,6 till 10,9 terawattimmar mellan 2023 och 2024.^{5, 23} Talet är uppmätt, men varje förklaring av varför landar i regelverk och politik, och den här artikeln beskriver systemet, inte besluten om det.

Alla episoder i det här området finns på Season 3, Rapid Urbanization.

Utbildning, inte rådgivning.