Vad är medelklass, och vem räknas dit?

År 1982 publicerade Statistiska centralbyrån en officiell indelning av alla förvärvsarbetande i Sverige.^{7, 14} Den hette socioekonomisk indelning, förkortat SEI, och i myndighetens aggregerade version sorterade den de förvärvsarbetande i tolv grupper efter yrke.^{7, 13} Kriteriet var hur många år efter grundskolan yrket normalt krävde, inte vad den enskilda personen hade läst.^{13, 14}

Grupperna hette ej facklärda arbetare och facklärda arbetare, båda uppdelade på varuproducerande och tjänsteproducerande, lägre tjänstemän i två nivåer, tjänstemän på mellannivå, högre tjänstemän, ledande befattningar, fria yrkesutövare med akademikeryrken, företagare och lantbrukare.¹³ Anställda delades i arbetare och tjänstemän efter vilken fackförbundsfamilj yrket normalt hörde till.^{13, 14}

Mitt i indelningen låg grupp 46, tjänstemän på mellannivå. Tre år efter grundskolan krävdes, sex år krävdes inte.¹³ Det är så nära en officiell svensk medelklass som statistiken någonsin kom, och gruppen definierades varken av inkomst eller av självbild.

SCB avvecklade SEI från och med 2026. Myndighetens egen motivering är att indelningen var omodern redan i början av 2000-talet, att förändringarna i utbildningsväsendet efter 1980-talet aldrig återspeglades i den och att flera yrken hade fått höjda kvalifikationskrav.⁷ Ingen ny svensk indelning ersatte den. Sverige hade alltså en officiell sortering av befolkningen i skikt under fyrtiofyra år, och den innehöll aldrig ordet medelklass.^{7, 13}

Den här artikeln går igenom hur ordet faktiskt mäts, vad de olika måtten ger för svar på samma befolkning och varför svaren skiljer sig med en faktor tio.

Tre linjaler

Ekonomer mäter medelklass på tre principiellt olika sätt, och de svarar på olika frågor.

Det första är ett absolut band. Man sätter ett golv och ett tak i köpkraftsjusterade dollar per dag och räknar hur många som ligger däremellan. Måttet är byggt för globala jämförelser, där frågan är vad en människa har råd med. Världsbankens plattform redovisar andelen under varje given dollargräns för de flesta länder i världen.¹⁰

Det andra är ett relativt band kring medianen i det egna landet. OECD använder 75 till 200 procent av medianinkomsten och delar upp bandet i lägre, mellersta och övre medelklass.^{9, 16} Pew Research Center, ett partipolitiskt obundet amerikanskt forskningsinstitut, använder två tredjedelar till 200 procent.^{22, 24} Måttet svarar på hur någon ligger till i förhållande till sina landsmän.

Det tredje är ett yrkes- eller klasschema av samma slag som SEI. Det svarar på vad någon arbetar med. SEI avvecklades från och med 2026, men yrken kan fortfarande beskrivas med yrkesklassificeringen SSYK, och ESeG är en europeisk socioekonomisk indelning.⁷ Ingen av dem är samma klasschema som SEI.

Fem val som görs innan tröskeln

Innan man ens kommer till procenttalen har fem beslut redan fattats, och vart och ett flyttar svaret.

Vilket inkomstbegrepp som används är det första. SCB räknar disponibel inkomst, alltså efter skatter och bidrag, och publicerar två versioner: en med realiserade kapitalvinster och en utan. Skillnaden är inte försumbar. Med kapitalvinster hade 13,1 procent av befolkningen låg ekonomisk standard 2024 och gini-koefficienten var 0,314.² Utan kapitalvinster var talen 12,8 procent och 0,288.²

Vilken ekvivalensskala som används är det andra. Hushållets inkomst delas med ett tal som beror på hur många som ska leva på den. SCB räknar en ensamboende som 1,00, ett sammanboende par som 1,51, en ytterligare vuxen som 0,60, det första barnet under 20 år som 0,52 och varje ytterligare barn som 0,42.^{5, 6} OECD använder i stället kvadratroten ur hushållsstorleken.^{16, 23} Samma familj får olika inkomst per konsumtionsenhet beroende på vilken skala som väljs.

De tre återstående valen är vilket år som avses, vilken population som räknas och om enheten är hushållet eller individen. Årtalet är särskilt lömskt i det här ämnet, eftersom källorna ligger olika: svensk registerdata avser 2024, Världsbankens svenska uppgifter avser inkomstår 2023, och Eurostats svenska värden märkta 2024 avser också inkomstår 2023.^{4, 10}

Samma befolkning, tre svar

Det går att lägga alla tre linjalerna på samma befolkning och se vad som händer. Underlaget är SCB:s gränsvärden för varje percentil av den svenska inkomstfördelningen 2024, plus Världsbankens redovisning för Sverige.^{1, 10}

Med ett absolut band på 8,30 till 25,00 dollar per dag hamnar cirka 7,3 procent av svenskarna i medelklassen, räknat på Världsbankens data för 2023.¹⁰ Nästan alla andra ligger över taket. Redaktionens beräkningar på SCB:s data för 2024 ger cirka 66,1 procent med OECD:s gränser 75 till 200 procent av medianen och cirka 74,0 procent med Pews gränser två tredjedelar till 200 procent.^{1, 9, 22} De två relativa talen är interpolationer på SCB:s konsumtionsenhetsskala, inte OECD:s eller Pews egna estimat med deras hushållsskalor.

Alla tre talen är riktiga. Skillnaden mellan 7 och 66 procent beror på vilken fråga måttet ställer. Den säger ingenting om hur svenskarna har det.

Ett förbehåll hör till det absoluta talet. Världsbanken publicerar ingen officiell gräns för global medelklass. Golvet 8,30 dollar är bankens egen fattigdomsgräns för övre medelinkomstländer, medan taket 25,00 dollar är redaktionens val.¹⁹ Ett annat tak ger ett annat tal.

Vad det betyder i kronor

Medianen och trösklarna i månaden

Medianen för ekonomisk standard i Sverige 2024 var 327 255 kronor per år.⁵ För en ensamboende, som räknas som en konsumtionsenhet, blir det 27 271 kronor i månaden efter skatter och bidrag.⁵

Trösklarna hamnar då här. SCB:s gräns för låg ekonomisk standard, 60 procent av medianen, går vid 16 363 kronor i månaden.⁵ OECD:s golv för medelklassen, 75 procent, går vid 20 453 kronor.^{5, 9} Taket som både OECD och SCB använder, 200 procent, går vid 54 543 kronor. Över den gränsen räknas man enligt SCB som havande hög ekonomisk standard, och där låg 7,2 procent av befolkningen 2024.^{2, 3}

Under gränsen, och räknat för ett hushåll

Att ligga under 60 procent av medianen kallas i Sverige låg ekonomisk standard, och SCB skriver själv att det inte nödvändigtvis är samma sak som att vara fattig.^{3, 4} EU kallar samma mått at risk of poverty.⁴ Finansdepartementet redovisar i sin fördelningspolitiska redogörelse båda måtten för samma år. Med ett absolut korgmått hade 3,9 procent av befolkningen låg inkomststandard 2024, alltså ungefär 400 000 personer, medan det relativa måttet gav 13,1 procent, alltså drygt 1,3 miljoner.^{8, 15} Samma befolkning, samma år, mer än tre gånger så många människor.

För ett hushåll räknas beloppen om med konsumtionsenhetsskalan. Ett sammanboende par med två barn under 20 år motsvarar 2,45 konsumtionsenheter, alltså 1,51 för paret plus 0,52 för det första barnet och 0,42 för det andra.⁶ OECD:s band för det hushållet går därmed från 50 111 till 133 629 kronor i månaden i disponibel inkomst för hela familjen.^{5, 6} Samma band, samma år, helt andra tal.

Relativa mått mäter position, inte nivå

Bandet mäts mot hemlandets median

Eftersom det relativa bandet mäts mot det egna landets median jämför det positioner inom varje lands inkomstfördelning, inte levnadsstandard mellan länder. Eurostat redovisar medianinkomsten i köpkraftsstandard, en enhet som är justerad för prisnivå, och där syns problemet direkt.

För 2024 låg medianen på 23 693 köpkraftsenheter i Sverige, 13 023 i Rumänien och 37 781 i Luxemburg.^{11, 21} Taket för den rumänska medelklassen, alltså 200 procent av rumänsk median, ligger därmed på 26 046. Det är högre än hela Sveriges median. Golvet för den luxemburgska medelklassen, 75 procent av luxemburgsk median, ligger på 28 336, alltså över det rumänska taket.^{11, 21} Ingen har bytt inkomst i det räkneexemplet. Bara land.

Följden är att internationella jämförelser av medelklassens storlek inte mäter hur många som har det bra. OECD redovisar Island på 71,9 procent för 2010 och Sydafrika på 33,5 procent för 2012, och det talet beskriver hur sammanpressad inkomstfördelningen är.^{9, 17} Ett land med jämnt fördelade små inkomster får en stor medelklass.

Av samma skäl betyder uttrycket medelinkomstland inte att landets invånare är medelklass. Världsbankens landklassificering delar in länder efter bruttonationalinkomst per invånare, och den säger ingenting om hur inkomsterna är fördelade inom landet.²⁰

Samma gränser räknade i dollar

Skillnaden mellan de två sorternas mått blir tydligast om man räknar om den svenska gränsen till dollar. SCB:s gräns för låg ekonomisk standard, 60 procent av medianen, motsvarar drygt 33 köpkraftsjusterade dollar per dag.¹⁰ Världsbankens gräns för övre medelinkomstländer ligger på 8,30 dollar, och bankens internationella fattigdomsgräns för låginkomstländer på 3,00 dollar.¹⁹ Den svenska fattigdomsgränsen ligger alltså fyra gånger över den nivå som i stora delar av världen räknas som gränsen mot fattigdom. Ett relativt mått mäter avståndet till grannarna, inte tillgången till mat och tak.

Med det absoluta måttet ser världen ut så här enligt Världsbankens skattningar för 2024. Serierna bygger på hushållsundersökningar med skattningar för mellanliggande år. Av jordens befolkning på 8 141 808 945 personer levde 10,40 procent under 3,00 dollar per dag, 46,07 procent under 8,30 dollar och 77,18 procent under 25,00 dollar.¹⁰ Bandet mellan 8,30 och 25,00 dollar rymde därmed cirka 31,1 procent av världens befolkning, motsvarande ungefär 2,53 miljarder människor.¹⁰ I Sverige rymde samma band cirka 7,3 procent.

Mitten är en plats, inte en grupp människor

Det starkaste svenska talet om medelklassens karaktär kommer ur Finansdepartementets rörlighetsanalys. Av dem som 2015 låg i inkomstgrupp 5 eller 6, alltså mitt i fördelningen, hade närmare hälften flyttat till en annan del av fördelningen redan året därpå.^{8, 15} Åtta år senare, 2024, hade mer än två tredjedelar lämnat mittenskiktet helt, ungefär en tredjedel nedåt och drygt en tredjedel uppåt.¹⁵

Rörligheten är störst just i mitten, och skälet är enkelt. Inkomsterna ligger tätt där, så det krävs en liten förändring för att byta grupp. Längst ut i fördelningen är avstånden större: inkomstgrupp 10 hade 3,2 gånger medianinkomsttagarens ekonomiska standard och åtta gånger inkomstgrupp 1, som låg på omkring 40 procent av medianen.¹⁵

Medelklassen som statistisk kategori är alltså stabil. Medelklassen som samling av namngivna personer är det inte.

Vad talen inte säger

Andelen med låg ekonomisk standard rör sig inte entydigt. Den föll från 14,7 procent 2021 till 13,1 procent 2024, vilket enligt Finansdepartementet är den lägsta nivån sedan 2007.¹⁵ Den reala ekonomiska standarden för medianinkomsttagaren steg med 16 procent mellan 2011 och 2024.¹⁵

OECD har mätt hur medelinkomstklassen förändrats mellan mitten av 1980-talet och mitten av 2010-talet i 17 länder.¹⁶ Sverige hade det största fallet, minus 7,43 procentenheter, varav 4,15 gick till den lägre inkomstklassen och 3,28 till den högre.¹⁸ OECD-snittet föll från 63,73 till 61,18 procent.¹⁸ Två saker hör till det talet: Sveriges medelinkomstklass var mycket stor i utgångsläget och är enligt samma källa fortfarande större än OECD-snittet, och OECD:s svenska siffror bygger på EU-SILC och avser 2013 och 2015.^{16, 17, 18} De går därför inte att ställa mot beräkningen på svensk registerdata för 2024 som en tidsserie, eftersom datakälla, ekvivalensskala och år alla skiljer sig.

Det som går att ta med sig är enkelt. Ordet medelklass har inget svar förrän någon har sagt vilken linjal som används, vilket år som avses och om måttet är absolut eller relativt. När någon anger en siffra utan att säga det är frågan inte besvarad.

Nästa episod är S5:E5 Emerging Capital Markets, om vad som skiljer en stor kapitalmarknad från en liten.

Utbildning, inte rådgivning.