Vem brukar Sveriges jordbruksmark?

Under andra världskriget hade Sverige en myndighet för maten. Genom fyra författningar 1939 kunde varje kommun åläggas en kristidsnämnd, och landet delades in i kristidsstyrelsedistrikt som oftast, men inte alltid, följde ett län.¹⁴ Ett nyinrättat departement för folkhushållning ledde arbetet, med fem centrala kommissioner under sig och en priskontrollnämnd vid sidan.¹⁴ Ransoneringskort fanns för de flesta födoämnen och dessutom för kläder, skor och drivmedel.¹⁴ Fisk stod utanför ransoneringen.¹⁴

År 1950 var alla ransoneringar upphävda utom den på kaffe, och kristidsstyrelsernas kvarvarande uppgifter fördes över på länsstyrelserna.¹⁴ Apparaten försvann, men kedjan finns kvar. Den här artikeln räknar upp den led för led: marken, företagen, förädlingen, handeln, och vad alltihop förbrukar av mark, vatten och energi.

Sex led, enligt riksdagens definition

Riksdagen beslutade 2017 om en livsmedelsstrategi som definierar kedjan i sex led: primärproduktionen, livsmedelsindustrin, livsmedelshandeln, restaurangnäringen, måltidsturismen och konsumenten.^{15, 17} Definitionen gäller alltjämt, och den är bredare än vad statistiken mäter. Myndigheternas sektorsstatistik räknar fyra delsektorer och tar inte med konsumenten.⁶ Avfallsstatistiken räknar sju led och tar med hushållen.¹⁰ Varje tal nedan bär därför sin egen indelning.

Led ett: marken

Sveriges jordbruksmark var 2 979 000 hektar 2025.¹ Av det var 2 526 900 hektar åkermark och 452 100 hektar betesmark och slåtteräng.¹ Åkermarken är alltså 85 procent av jordbruksmarken, och de tre begreppen ska hållas isär i varje mening som innehåller en areal.¹

Talet mäter inte mark utan stödansökningar. Jordbruksverket bygger arealstatistiken på vad företagen söker jordbrukarstöd för, och myndigheten skriver själv att ändringar i stödsystemen har påverkat definitionen av betesmark.¹ Betesarealen kan därför röra sig i statistiken utan att en enda hage har försvunnit.

Jordbruksmarken är drygt 7 procent av Sveriges landareal på 409 628 kvadratkilometer.¹ Fördelningen är extremt ojämn. I Skåne län är andelen drygt 44 procent och i Trelleborgs kommun drygt 80 procent, medan 90 av landets 290 kommuner ligger under 5 procent.¹

Räknat per invånare blir åkermarken 2 387 kvadratmeter, alltså ungefär en tredjedels fotbollsplan per person.^{1, 18} Hela jordbruksmarken ger 2 814 kvadratmeter.^{1, 18} Sverige ligger med det 1,40 gånger över världsgenomsnittet för åkermark per person, som var 0,1717 hektar 2023 mot Sveriges 0,2397.¹³

418 644 blev 54 700

År 1937 var den svenska åkerarealen 3 731 038 hektar. Den högsta uppmätta nivån är 3 790 496 hektar, från 1919.^{3, 19, 20} År 1937 fanns 418 644 jordbruksföretag.^{3, 21} I dag är åkerarealen 2 526 900 hektar och företagen 54 700.^{1, 2}

Så ska de två talen läsas

Marken minskade med 32,3 procent. Företagen minskade med 87 procent.^{1, 2, 19, 21} Det är hela ämnets viktigaste tal, och de två talen ska läsas tillsammans.

Jämförelsen behöver ett förbehåll som sällan skrivs ut. År 1937 räknade statistiken varje brukningsenhet, också de allra minsta, och 111 325 av de 418 644 låg under två hektar.²¹ Från 1956 redovisar företagstalsserien endast företag med över två hektar åkermark.²¹ Räknat bara på enheter över två hektar var talet 307 319 år 1937, och nedgången till dagens 54 700 blir då 82 procent i stället för 87.^{2, 21} Storleksordningen håller i båda fallen; den exakta procentsatsen gör det inte.

Färre företag, större gårdar

Medelarealen visar samma sak från andra hållet. År 1937 gick 8,9 hektar åker på varje företag.^{19, 21} År 2025 är det 46,2 hektar räknat på samtliga företag, och 49 hektar räknat på de företag som faktiskt har åkermark, vilket är Jordbruksverkets eget mått.^{1, 2}

Koncentrationen fortsätter inom dagens kår. Av de 54 700 företagen brukar 34 500 tjugo hektar eller mindre, och de har tillsammans 10 procent av åkermarken.² I andra änden finns 6 700 företag med mer än hundra hektar. De är 12,2 procent av företagen och brukar 65 procent av marken.² Nästan hälften av åkermarken, 45 procent vid den senaste mätningen 2023, är dessutom arrenderad.²

De som gör arbetet är fler än företagen. Under 2023 arbetade 158 300 personer minst hundra timmar i jordbruket, vilket motsvarade 53 300 årsverken.² Av dem var 90 200 män och 68 100 kvinnor.² Åldersfördelningen har förskjutits: omkring 40 procent av jordbruksföretagarna som var enskilda företagare var 65 år eller äldre 2025, mot knappt 31 procent 2013.²

Sett i europeisk skala är svenska gårdar stora. Medelarealen utnyttjad jordbruksareal per företag 2020 var 51,1 hektar i Sverige mot 17,1 hektar i EU27, alltså tre gånger så mycket.¹² Strukturomvandlingen är däremot inte svensk: EU27 hade 9 067 520 jordbruksföretag 2020 mot 10 650 640 år 2013, en minskning med 14,9 procent på sju år, medan Sveriges föll med 12,5 procent under samma period.¹²

Kedjan är bred där man tror att den är smal

Primärproduktionen är den del av kedjan alla ser framför sig, och den är den minsta av leden räknat i människor. Under 2022 var 395 000 personer sysselsatta i livsmedelssektorns fyra delsektorer.⁶ Handeln hade drygt 148 000, restaurangnäringen omkring 145 000, livsmedelsindustrin drygt 53 000 och primärproduktionen omkring 47 000.⁶

Räknat i arbetsställen vänder bilden. De 395 000 fördelas på drygt 125 000 arbetsställen, och primärproduktionen har drygt 73 000 av dem, alltså 58 procent.⁶ Med 12 procent av de sysselsatta har jordbruket nära sex av tio arbetsställen i hela kedjan.⁶ Restaurangnäringen har omkring 29 000 arbetsställen och livsmedelsindustrin 4 900.⁶

Även industriledet är småskaligt. Av livsmedelsindustrins arbetsställen hade 87 procent noll till nio anställda 2022.⁶ Det finns drygt 5 000 anläggningar i Sverige som förädlar livsmedel, och drygt var femte ligger i Västra Götalands län.⁵ Tillsammans med Skåne och Stockholms län rymmer det länet ungefär hälften av alla anläggningar.⁵

Förädlingsvärdet 2022 fördelade sig på drygt 34 miljarder kronor i primärproduktionen, drygt 53 miljarder i livsmedelsindustrin, drygt 53,5 miljarder i detaljhandeln och drygt 31,6 miljarder i partihandeln, sammanlagt 172,1 miljarder kronor. Restaurangledets drygt 58 miljarder ligger utanför den summan.⁶ Jordbrukets eget produktionsvärde beräknades preliminärt till 90,7 miljarder kronor 2025, med kostnader för insatsvaror och tjänster på 56,6 miljarder och en företagsinkomst på 16,3 miljarder.²

Längst ut i kedjan låg försäljningen av livsmedel och alkoholfria drycker i handeln på 349 miljarder kronor 2024, en ökning med 16 miljarder från året innan.²

Självförsörjningen har inte ett tal

Frågan om hur självförsörjande Sverige är saknar ett svar därför att den saknar ett mått. Fyra olika mått används, och de ger fyra olika bilder.^{4, 5}

Det första är försörjningsgraden per varugrupp, alltså landets produktion delad med landets totalkonsumtion av en vara under ett år. Jordbruksverket följer arton grupper, och för 2025 sträcker sig utfallet från 19 procent för tomat till 150 procent för spannmål.⁴ Däremellan ligger socker på 103, morot 99, ägg 97, matpotatis 90, griskött 81, mjölk 73, kött totalt 70, nötkött 54, äpple 31 och får- och lammkött 23 procent.⁴

Det andra måttet räknar i energi. Livsmedelsverket och Jordbruksverket beräknade i en rapport från september 2025 att den svenska livsmedelsproduktionen motsvarade 3 530 kilokalorier per person och dag under perioden 2013 till 2023, med svinn fram till konsument avräknat.⁵ EU:s motsvarande tal för 2023 var 4 340 kilokalorier.⁵

Det tredje uttrycker samma sak i människor: enligt samma rapport räcker den svenska produktionen teoretiskt till omkring 14 miljoner människor.⁵ Det fjärde är nettoimporten i kalorier, som låg på i genomsnitt drygt 300 kilokalorier per person och dag under 2017 till 2024, med en export på 2 240 och en import på 2 920 kilokalorier under 2024.⁵ Omkring 70 procent av livsmedelshandeln sker på EU:s inre marknad.⁵

I kronor räknat var exporten av jordbruksvaror och livsmedel 149,3 miljarder 2025 och importen 243,2 miljarder.² Importen var alltså 1,63 gånger exporten, och nettoimporten 93,9 miljarder kronor.² Största kategorin i båda riktningarna var fisk, kräft- och blötdjur, med 57 miljarder ut och 65 miljarder in, vilket Jordbruksverket förklarar med att norsk fisk transporteras genom Sverige.²

De fyra måtten får aldrig blandas i samma mening utan att måttet anges. Regeringen skrev i mars 2025 att livsmedelskedjans aktörer efterlyser mätbara mål, och gav i april 2025 Jordbruksverket i uppdrag att föreslå hur uppföljningen ska gå till, med en första kontrollstation 2030.^{22, 23} Jordbruksverkets förslag till försörjningsgradsmål har inte antagits som formella mål.^{4, 23}

Vad kedjan tar av landet

Marken är sju procent av Sverige. Vattnet är mindre än man tror. Av Sveriges totala sötvattenanvändning på 2 529 miljoner kubikmeter 2020 gick 102 miljoner till jordbruket, alltså 4 procent.⁷ Industrin tog 61 procent och hushållen 23.⁷ Globalt går 72 procent av sötvattenanvändningen till jordbruk, enligt den sammanställning SCB citerar för 2018.⁷ Skillnaden mot Sverige beror på att svensk växtodling till största delen står på nederbörd.

Bevattningen

Jordbrukets 102 miljoner kubikmeter bestod 2020 av 74 miljoner kubikmeter bevattningsvatten och 28 miljoner kubikmeter dricksvatten till husdjur.⁷ Bevattningens andel har stigit från 63 procent 2010 till 72 procent 2020, och den totala användningen steg med 36 procent mellan 2015 och 2020.⁷

Bevattningskapaciteten är liten och koncentrerad. Omkring 5 procent av den svenska jordbruksmarken kan bevattnas, ungefär 146 000 hektar, och 89 procent av den arealen ligger i Götaland.⁸ Under 2023 bevattnades omkring 2,7 procent faktiskt.⁸ Vattnet togs till 54 procent ur sjöar och dammar och till 42 procent ur grundvatten.⁸ Jordbruksverket anger uttryckligen att bevattningsundersökningarna aldrig har publicerats som officiell statistik, vilket ska följa med talen.⁸ Från samma undersökning kommer uppgiften att 48 procent av företagen inte kan mäta hur mycket vatten de tar, och att 93 procent inte betalar per volym.⁸

Energin

Energin går att räkna exakt. Jordbrukets slutliga energianvändning var 5 791 gigawattimmar 2024, alltså 5,791 terawattimmar.^{9, 24} Petroleumprodukter stod för 2 415, biobränslen för 1 819 och el för 1 493 gigawattimmar.^{9, 24} Elanvändningen motsvarar 1,2 procent av Sveriges elförbrukning utan förluster 2024, som räknades upp i S4:E1 Clean Energy.²⁴

Riktningen har varit nedåt. Energianvändningen har fallit med 20,2 procent sedan 2005, från 7 255 till 5 791 gigawattimmar, medan biobränslenas andel har stigit från 10,6 till 31,4 procent.^{9, 24} Jordbrukssektorns växthusgasutsläpp var 6,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2024, oförändrat från 2023, varav 2,4 miljoner ton från åker- och betesmark.²

Vad kedjan slänger

Livsmedelsavfall och matsvinn är två olika mått, och blandningen av dem är det vanligaste felet i ämnet. Livsmedelsavfall är allt som slängs, skal och ben och kaffesump inräknat. Matsvinn är den del som hade kunnat ätas.

Sveriges livsmedelsavfall var 122 kilo per person 2023.¹⁰ Hushållen stod för 60 kilo, livsmedelsindustrin 29, primärproduktionen 9, restauranger och hotell 9, livsmedelsbutiker 8, offentliga måltider 4 och partihandeln 2.¹⁰ Leden summerar till 121 medan källans totalrad anger 122, och den avvikelsen är avrundning i källan.¹⁰

Av hushållens 60 kilo var omkring 16 kilo matsvinn och 45 kilo övrigt livsmedelsavfall.^{10, 25} Därutöver hälls uppskattningsvis 190 000 ton livsmedel i avloppet varje år, alltså omkring 18 kilo per person, som inte syns i avfallsstatistiken alls.¹⁰

I butiks- och konsumentledet uppstod 880 000 ton livsmedelsavfall 2024, motsvarande 84 kilo per person, varav hushållen stod för 72 procent.^{10, 25} Butikernas eget avfall bestod till 35 procent av frukt och grönt, 25 procent mejeri och kylvaror, 14 procent kött och chark och 12 procent bröd.¹⁰

Sveriges etappmål var att livsmedelsavfallet skulle minska med minst 20 viktprocent per person mellan 2020 och 2025.^{10, 25} Mängderna har inte minskat.^{10, 25} EU:s reviderade avfallsdirektiv sätter bindande mål till 2030 om minus 30 procent per person i butiks- och konsumentledet och minus 10 procent i livsmedelsindustrin.^{10, 26}

Sverige ligger nära EU-genomsnittet. Eurostat anger 122 kilo per person för Sverige och 129 för EU27 år 2023, alltså 5,4 procent under snittet, med hushållen på 60 respektive 69 kilo.¹¹

Vad konsumtionen har gjort sedan ransoneringen

SCB:s konsumtionsserie börjar 1939, alltså samma år som kristidsnämnderna.^{3, 27} Den mäter totalkonsumtion delad med folkmängden och inte vad någon enskild äter, men den visar sammansättningen tydligt.

Konsumtionsmjölken låg på 194,9 liter per person och år 1939 och steg till 222,7 liter 1950.²⁷ År 2000 var den 113,9 liter och 2025 preliminärt 59,1 liter, alltså 69,7 procent under 1939 års nivå.^{2, 27} Köttet gick åt andra hållet: 48,0 kilo 1939, 64,0 kilo 1980, 82,9 kilo 2007 och preliminärt 79,9 kilo 2025, en ökning med 66,5 procent sedan 1939.^{2, 27}

Mjölet minskade från 96,8 kilo 1939 till 71,3 kilo 2007, och rågmjölet enskilt från 26,1 till 8,5 kilo.²⁷ Det är ungefär den period då åkerarealen och företagen föll, och de två serierna hör ihop utan att den ena förklarar den andra.

Vad talen inte säger

Tidpunkterna spretar. Arealerna avser 2025, företagstalen 2025, sysselsättningen i jordbruket 2023, sysselsättningen i hela sektorn 2022, vattnet 2020, energin 2024, livsmedelsavfallet 2023 för hela kedjan och 2024 för butiks- och konsumentledet.^{1, 2, 6, 7, 10, 24} Varje tal i den här artikeln bär sin egen tidpunkt av det skälet.

Svenska och europeiska tal mäter inte samma sak. Eurostat anger Sveriges utnyttjade jordbruksareal 2020 till 3 005 810 hektar och antalet företag till 58 790, medan Jordbruksverket anger 2 979 000 hektar och 54 700 företag för 2025.^{1, 2, 12} Talen ligger nära men bygger på olika avgränsningar och olika år, och de hör inte hemma i samma mening.

Ekologisk produktion omfattade 474 300 hektar 2025, alltså 16 procent av jordbruksmarken, en minskning med 21 400 hektar från 2024.² Andelen har fallit sedan 2019.

Två län bär en oproportionerlig del av kedjan. Skåne och Västra Götaland står tillsammans för över hälften av landets livsmedelsproduktion räknat i kalorier.⁵ Livsmedelsverket och Jordbruksverket uppskattade i september 2025 att dagligvaruhandelns lager motsvarar ungefär två veckors konsumtion utan påfyllning.⁵ Under andra världskriget var svaret på samma fråga en myndighet, ett kort och en kupong.

Nästa episod är S4:E5 Circular Economy, om vad som händer med soporna och hur mycket som blir nytt material.

Utbildning, inte rådgivning.